Jag vet att jag har satt mig i denna sitsen själv, men alltså det har blivit så pga arbetslöshet/skilsmässan för typ 12 år sedan då det började. Det har liksom varit ett ekorrhjul där en skuld lett till nästa och nej helt ensam har jag inte varit. Vi var två ett tag som tog de dumma besluten, men bara jag som valde att ta skulder i mitt namn så jag blev ensam kvar med de. Hur som haver så är jag här nu och vissa dagar vill jag bara dö. Det som har räddat mig hittills är att jag inte vill att barnen ska ärva skulder och att jag är för feg. För skulle jag försöka ta mitt liv vill jag inte överleva.
Mitt i detta har jag en 6 åring som verkligen håller på att driva mig till vansinne och ju mer jag tänker på henne och hennes egenheter, desto mer känns det som om vi måste bita i det sura äpplet och be om att få en utredning gjord på henne. Både för ADHD och Aspergers, frågan är bara hur snabbt det kan bli gjort. Enligt en kompis till mig har de flera månaders väntetid på BUP nu. Men jag får väl ringa och kolla på måndag.
Ha en bra torsdagskväll nu alla därute, jag ska lägga mig och sova så får vi se om jag vaknar i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar