Just nu sitter jag och Sofie i soffan och tittar på en film i väntan på gladiatorerna, samtidigt sitter jag och har beslutsångest om jag ska springa i morgon eller inte. Jag har ju haft sjukt ont i benhinnorna och höften. Höften är en sak för sig, en del av smärtan är karakteristisk för höftledsartros så jag vet inte om jag ska bita i det sura äpplet och gå till läkare eller inte.
Annars är det som vanligt här, en väldig känslomässig berg och dalbana. Och många funderingar på möjliga lösningar på mitt eländiga ekonomiska situation, men inga lösningar kommer flygande. ;-) Skämt åsido det är bara att inse att jag kommer bli försatt i personlig konkurs = som att dö. Alltså att få en skuldsanering skulle vara tillräckligt jobbigt för det skulle innebära att jag inte kan få ny lägenhet under de 5 åren, men försatt i personlig konkurs innebär att först måste jag betala tillbaka alla lån och SEDAN ha kvar min anmärkning i typ 5 år? Gissa hur länge jag måste bo kvar här då? Utan att ens kunna köpa en ny soffa när denna ramlar ihop trots att det är min säng?
Nä usch nu blev det deppigt igen! Stackars mina barn som har en mamma som knappt orkar med sig själv och sina funderingar, hur ska jag orka engagera mig i barnen och det de vill göra om dagarna? Denna vecka är full med möten och annat så det är väl bara att bita ihop och göra det som måste? Inte för att jag riktigt vet hur det ska gå till. Hoppas de hör av sig om Sofies magnetröntgen i början av veckan och att de faktiskt hittat något problem som går att rätta till.
Ha en riktigt bra lördagskväll alla därute!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar